Innan Justin Vernon, aka Bon Iver, stack till sin pappas stuga i norra Wisconsin för att slicka såren efter en fallerad kärleksrelation, och innan han innanför stugans väggar skapade For Emma, Forever Ago, hade han allaredan påbörjat ett musikaliskt samarbete med Collections of Colonies of Bees.
År 2008 släpptes For Emma, Forever Ago. Året därefter släpptes resultatet av det musikaliska samarbetet med Collections of Colonies of Bees. Projektet namngavs Volcano Choir, skivan: Unmap.
Kritiker låg redan för Justin Vernons fötter när Unmap släpptes. Endast invigda och hängivna lyssnare visste att Vernon hade något med Volcano Choir att göra, mig själv inräknad. Jag var upptagen med att lyssna på "The Wolves (Act I and II)", "Re:Stacks" och "Skinny Love" om och om igen. Unmap passerade obemärkt förbi, fram till för cirka två år sedan (2011) då jag via Birp stötte på "Island, IS".
Bra låt det här, tänkte jag, kollade upp och fick förstå att det var Vernons röst som låg över den skönt repetitiva slingan.
På det hela taget är Unmap en spännande skiva, ett exempel på Vernons mer experimentella sida. Men 2011 var även det år Bon Ivers självbetitlade uppföljare till For Emma, Forever Ago släpptes. Självklart låg mitt fokus på denna version av Vernon, inte Volcano Choir-versionen. Självklart varför? Därför att For Emma, Forever Ago var så väldigt bra och därför att Bon Iver var ännu bättre.
Med Bon Iver hade Vernon samlat ett antal multiinstrumentalister bakom sig. Ljudbilden var både fylligare och mer finslipad än på föregångaren. Vissa kritiker ogillade frånvaron av lo-fi. De saknade intimiteten och rymden mellan ackord och toner. Merparten, dock, fortsatte lägga rosor, mig själv inräknad. Spår tre, "Holocene", varvar fortfarande i min iPod. Hur skulle den inte kunna med en så fängslande och jagad och jagande textrad som, "and once I knew I was not magnificent."
Efter bandets 2012-turné bestämde Vernon att det var dags att ta en paus från Bon Iver. Istället lade han energi på Volcano Choir. Den tredje september släpps resultatet: Repave. I en minidokumentär publicerad på bandets hemsida sägs följande om albumet:
Från hemsidan har även följande låt från albumet, "Comrade", släppts till offentligheten:
Hur, säger jag er, är det möjligt att ens tillnärmelsevis värja sig för den tonala och musikaliska attack som byggs upp och först släpps lös vid över 1:20 minuter.
NPR har lagt upp hela albumet på sin hemsida. Vid tid och humör ska jag ta mig dit och lyssna igenom ordentligt. Efteråt har jag kanske, bara kanske, en ny Vernon-favorit. Under tiden, ta er dit själva, lyssna och säg mig sedan vad ni tycker och tänker.
Uppdatering: De första recensionerna har trillar in. Läs dem via Metacritic.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar